dear diary
idag pratade jag och två av mina fina vänner om bloggar.
det sa att det kan vara jobbigt att skriva i sina bloggar om vissa saker,
de vågar inte vara fullt ut ärliga med saker de skriver för att dom VET att vissa personer läser bloggen osv.
ja, som de flesta tänker med sina bloggar antar jag.
och då tyckte jag att det var så otroligt skönt att kunna säga att jag kan vara HELT ärlig eftersom att ingen jag känner läser bloggen och att ingen kan hitta hit eftersom att det inte ens går att gissa min bloggadress.
jag behöver inte känna press från något håll om vad jag skriva eller anpassa mig så jag formulerar mig rätt så det inte blir missförstånd eller liknande. vilket det ofta kan blir när man skriver.
så otroligt skönt att kunna skriva att jag ibland har lust att radera folk ur mitt liv, att jag gråter och är less på livet utan att man får någon sorts skit, ingen blir besviken och ingen kan kalla mig emo.
ingen förutom jag själv.
det sa att det kan vara jobbigt att skriva i sina bloggar om vissa saker,
de vågar inte vara fullt ut ärliga med saker de skriver för att dom VET att vissa personer läser bloggen osv.
ja, som de flesta tänker med sina bloggar antar jag.
och då tyckte jag att det var så otroligt skönt att kunna säga att jag kan vara HELT ärlig eftersom att ingen jag känner läser bloggen och att ingen kan hitta hit eftersom att det inte ens går att gissa min bloggadress.
jag behöver inte känna press från något håll om vad jag skriva eller anpassa mig så jag formulerar mig rätt så det inte blir missförstånd eller liknande. vilket det ofta kan blir när man skriver.
så otroligt skönt att kunna skriva att jag ibland har lust att radera folk ur mitt liv, att jag gråter och är less på livet utan att man får någon sorts skit, ingen blir besviken och ingen kan kalla mig emo.
ingen förutom jag själv.
Kommentarer
Trackback